Hur fungerar friktionsdäck?

Friktionsdäck är vinterdäck utan dubbar. Istället för metallstift bygger de greppet på tre saker: en gummiblandning som förblir mjuk i kyla, tusentals tunna lameller som ger greppkanter, och ett mönster som leder undan snö, modd och vatten. De kallas också dubbfria vinterdäck, och de arbetar helt genom kontakten mellan gummi och vägbana.

Gummit håller sig mjukt i kyla

Gummi hårdnar när temperaturen sjunker. Ett sommardäck tappar därför greppet snabbt under nollan, medan ett vinterdäck är blandat för att förbli följsamt i kyla. Slitbanan kan då fortsätta forma sig efter vägytans småojämnheter istället för att glida över dem.

Greppet kommer inte från en enskild detalj utan från hela kontaktytan när däcket rullar. Gummiblandningen, bilens vikt, lufttrycket och vägens skick samverkar. På torr asfalt i lugn fart märks skillnaden knappt, men den blir tydlig i samma sekund du bromsar eller svänger på kall och hal väg.

Lamellerna skapar greppkanter

Tittar du nära på slitbanan ser du mängder av tunna skåror i mönsterblocken. Det är lamellerna. När klacken belastas mot vägen öppnar de sig något och bildar små kanter som biter i snö och i isens ojämnheter. Ju fler aktiva kanter, desto mer grepp.

På packad snö tillkommer en effekt många inte känner till. Mönstret fångar upp en liten mängd snö som sedan möter snön på vägen, och snö mot snö ger bättre fäste än gummi mot snö. Samtidigt måste de större spåren hinna leda undan lös snö och modd, annars fylls mönstret och däcket börjar surfa.

Här finns en avvägning. Mönsterblock som rör sig mycket ger många greppkanter men kan kännas mjuka i styrningen på bar asfalt. Hur tillverkaren balanserat rörlighet mot stöd skiljer sig mellan modeller, och det är en av de saker vi går igenom i en däckkonsultation när du ska välja uppsättning.

Kravet på märkning

Sedan den 1 december 2024 måste dubbfria vinterdäck på personbil vara märkta med symbolen alptopp och snöflinga, alltså ett berg med tre toppar och en snöflinga i. Enbart märkningen M+S räcker inte längre för att däcket ska räknas som vinterdäck vid vinterväglag.

Det här är värt att kontrollera innan säsongen, särskilt om du har en uppsättning som legat undan några år. Vi läser av märkningen i samband med däckbyte på plats och säger till om uppsättningen inte längre är godkänd.

På blank is går de inte hela vägen

Friktionsdäck fungerar bra på kall asfalt, packad snö och i modd. På blank is är det annorlunda, för där saknas den mekaniska inbitning som dubbarna ger. Ett friktionsdäck skapar fortfarande grepp genom gummit och lamellerna, men bromssträckan blir längre och marginalerna mindre. Kör du ofta på isiga villagator, branta uppfarter eller vägar som sällan saltas gör dubbarna verklig nytta. Kör du mest på plogade och saltade leder är friktionsdäck oftast det lugnare valet.

Mönsterdjup och lufttryck avgör funktionen

När däcket slits blir spåren grundare och lamellerna får mindre arbetsdjup. Förmågan att hantera snö, modd och vatten försämras då märkbart, även om däcket ser fullt användbart ut vid en snabb blick. Lagkravet är tre millimeter vid vinterväglag, men vi rekommenderar byte redan vid fyra till fem.

Lufttrycket påverkar kontaktytans form och därmed hur mönstret arbetar. Rätt värde står på dekalen i förardörrens karm, och trycket ska mätas när däcken är kalla eftersom körning värmer luften. Vid däckbyte på plats mäter vi både mönsterdjupet och trycket där bilen står, innan den rullat och blivit varm. Är däcket slitet på bara den ena kanten är det inte trycket som är problemet utan hjulinställningen, och den kontrollerar vi innan nya däck monteras.